Tänk att en enskild person kan åstadkomma så mycket! I Solna finns det många personer som gör skillnad varje dag, personer som gör så mycket bra varje dag, året runt.
Jag tänker på alla föräldrar som engagerar sig i föräldravandring och som möter just henne, tjejen som druckit för mycket alkohol. Jag tänker på personerna som arbetar på Black Sheep som gör det möjligt för just honom, killen som drömde om att spela i ett band. Jag tänker på ledarna i Solna Vikings som finns där samma tid varje vecka för alla ungdomar. Jag tänker på personalen på Mini Maria som aldrig ger upp när just han, killen behöver hjälp att sluta röka hasch. Det finns en sak som förenar alla dessa personer och det kallas engagemang. Alla dessa personer har hittat receptet för hur man gör skillnad och det är genom samtalet. Samtalet mellan oss människor är det som gör skillnad för oss alla.
I min lokala Ica affär hörde jag henne hojta med svag röst: ”Hallå, Hallå finns det någon som kan hjälpa mig?” Jag tittade upp och gick fram till den äldre damen och sa vänligt: ”Ja, vad kan jag hjälpa till med?” Den äldre kvinnan bad mig att ta ner en sax från en hylla högt upp och där började vi samtala. Kvinnan berättade att hon just flyttat och att hon inte kunde hitta sin sax hemma i röran och sedan fortsatte vi båda att handla våra saker. En stund senare möttes vi igen, vid mjölkdisken och då log kvinnan med sina kloka ögon och min dag kändes så innerligt meningsfull då jag i samma stund förstod att vårt samtal var hennes enda just i dag.
Det är just det här som är så speciellt i Solna, att vi pratar med varandra. Vi förstår hur bra vi mår när vi börjar samtala med varandra. Jag förstår också att vi politiker inte ska tala om för Solnas medborgare att ni ska samtala med varandra men vi ska göra det möjligt genom de ramar och strukturer vi fattar beslut om. Jag vill skapa en stad som är till för oss medborgare, där mötet är möjligt och samtalet har utrymme. I dag bär jag med mig en skön känsla av att det är möjligt att tillsammans med alla Solnabor öka det psykiska välmåendet och det börjar i det lilla, alltså i samtalet mellan oss och ibland kan det faktiskt räcka med att le med ögonen…
Anna C Nilsson